Öländska sjömarker

Text uppdaterad: 2014-02-24

Havsstrandängarna på östra Öland, sjömarkerna, har betats av nötkreatur under tusentals år och aldrig gödslats med näring utifrån eller plöjts upp. Idag utgör de Europas värdefullaste rast- och häckningsmiljöer för vadarfåglar och är örter som flugblomster och majvivas eget rike.

Resurs och världsarv

I sjömarkerna har ölänningarna hållit betesdjur sedan äldre järnålder och på vissa delar även bedrivit slåtter. I de flacka strandnära markerna finns stora system av stenhägnadsrester med tillhörande husgrunder och gravar. På sydöstra Öland ingår sjömarkerna i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

Livsviktigt bete

Östra Ölands sjömarker håller internationell klass som rast- och häckningsmiljöer för vadarfåglar. Några områden är naturreservat idag och de flesta sjömarker betas med nötkreautr. Välbetade strandnära marker är livsnödvändigt för att vadarfåglar skall finna föda i form av insekter och spindlar.

Häckande fåglar

Exempel på vadare som häckar i sjömarkerna är sydlig kärrsnäppa, rödspov, skärfläcka, tofsvipa, brushane och rödbena. Även många änder, till exempel gravand, snatterand, årta samt måsfåglar och tärnor häckar här. De vanligaste småfåglarna är ängspiplärka, sånglärka och gulärla. På hösten rastar stora mängder arktiska fåglar, till exempel kärrsnäppor, myrspovar och prutgäss.

Varierade växtsamhällen

Sjömarkernas växtsamhällen är varierade. Närmast havet växer alger, nate och sävarter. Något längre inåt land trivs salttåliga växter som strandkrypa och salttåg följt av kustarun, trift och gulkämpar. På de örtrika gräsmarkerna är majviva karaktärsart.